Jag är himmlen

Ingen kan störa mig
Inget kan stoppa mig
Ingen kan nå mig

Men jag är inte ensam
Ingen kan förstöra mig
Men jag kan aldrig nå dig

Jag är Himmlen

Våra gamla konversationer jag läser dem nu.

Fan jag har behandlat dig som skit men du har ändå behandlat mig så bra. Att sitta här och gå igenom våra minnen säger mig så mycket jag vill ha fler, jag vill att du ska vara med mig i hela mitt liv. Jag måste få träffa dig och hålla dig snart. Hur allting började hur allt är nu det är så fel, jag klarar inte av det här längre fan vad jag saknar oss.
Tårarna börjar välla fram nu, att lyssna på Goodbye my Lover samtidigt måste vara öde jag var inte bered på att just den låten skulle dyka upp. Minns du hur jag sa att jag kunde sjunga den bäst utav alla låtar jag kunde? Ironin är att jag just nu kan relatera till låten så bra, men vad mer kan jag göra åt saken? Förlåt att jag är självisk och att jag är feg, du förtjänar bättre. Jag känner dig så nära, lukten från vår senaste kram finns fortfarande i mitt minne. Jag har förevigt bilden att påminna mig om den. Jag har mina fantastiska vänner som gör att jag orkar fortsätta mot min framtid men det fattas en person och det är du. Jag ser ingen ljus framtid utan dig den här sommaren kan komma att bli den sämsta i mitt liv eftersom jag kommer älska dig hela sommaren och första skoldan då jag kommer tvingas se ditt ansikte igen och dra på mig min mask, kanske inte då du vänder ryggen åt mig i avsky eller så är det så att du omfamnar mig och viskar i mitt öra att du älskar mig mer än någonsin. Men det är bara mitt önsketänkande sånt kan inte ske.
 

"Jag är himlen du är jorden vi kommer aldrig vara tillsammans" 

Saker och ting kommer ske som de ska, det kallas ödet. Men jag tänker inte acceptera ett öde utan dig! Jag tänker kämpa emot ödet om jag så måste det! Jag kan lyckas med det omöjliga jag ger inte upp så lätt! Du är den för mig jag har känt det hela tiden, du är kärleken i mitt liv, du är den andra halvan som ska göra mig hel, du är personen som jag ska ge mina löften till, du är personen som jag ska ha barn med, du är personen som jag ska omfamna i vår sista stund på jorden och viska i ditt öra hur mycket jag älskar dig innan vi båda tar vår sista suck och vandrar hand i hand till det okända som väntar oss 

Jag är villig att slänga iväg allt för dig! Jag vet att du låtsas du behöver inte ljuga längre, du vet att jag älskar dig sluta ljug för dig själv, sluta vara feg och konfrontera mig säg det du vill säga gör det du vill göra slå mig tills blodet rinner, kyss mig tills våra munnar är torra eller förlåt mig och låt oss gå vidare med våra liv som bästa vänner.

Så länge jag har dig i mitt liv så kan jag gå vidare så länge du är min bästa vän så länge du finns här nakama så kan mitt liv vara underbart. Jag älskar fortfarande den svartvita bilden, jag önskar att du kunde byta till den bilden ofta på msn som du gjorde förr varenda gång vi pratade med varandra, Jag tycker fortfarande att du är snyggare i långt hår, jag älskar fortfarande när du skiter i att raka dig för det är så jävla snyggt. Jag älskar dig fattar du inte det?


Jag önskar inte att vi aldrig träffats, jag ångrar inte att jag älskat dig så här länge, du är det bästa som hänt mig på en så lång tid. Innan du kom hatade jag allt.
 
Mitt liv
Mig själv
Att jag alltid var ensam även fast jag hade folk runt omkring mig

Även fast det var för en kort period så såg jag fram emot skolan, Jag önskade att jag inte blev sjuk! Jag skolkade bara om du också gjorde det. Eftersom åtta timmar om dagen med dig var och är oersättliga, om jag inte kunde vara med dig en helg så gick den under och varje gång du har vart här så har jag älskat att mina kuddar luktat som dig, kudden jag döpte efter dig har ingen doft kvar men den har din ande och varje gång jag kramar den så kan jag känna dig nära. Jag var glad jag kunde somna med ett leende, ett leende som kunde komma bara av att jag tänkte på dig av hur kul vi har tillsammans.


Det här måste vi reda ut för jag klara inte av en dag till

your one of a kind,
but your much on my mind


Sanningen och inget annat!

Fan de känns så sjukt jävla jobbigt att jag inte kan få vara glad i en hel dag utan att min mage gör en volt varje gång du loggar in på msn varför vet jag inte, eftersom jag själv trodde att jag kommit över det hela men icke!

Jag hatar att känna så här verkligen jag vill att vi ska gå tillbaka till de vi hade men på nåt sätt så känns det som att du glidit ifrån mig! Vi gör inte de saker som vi gjorde förr.Vi pratar inte i timmar på msn och har skitkul, vi sitter inte och umgås skit mycket hela tiden, du verkar söka dig ifrån mig och jag vill inte att du gör det jag vill bara att vi ska tillbaka till det vi hade.

"Jag saknar ditt leende ansikte när du ligger och sover, ditt ljuva hummande som du ger ifrån dig när ligger djupt i en dröm, jag älskar dina andetag som räknar tiden i min värld och lukten från ditt hår som får mig att sväva, jag älskar när jag vaknar och kan känna dig hjärta slå emot mitt öra, jag saknar dig så jävla mycket ;__; "

Nu när jag tänker efter så har jag inte vart riktigt glad enda sen jag va på grönan med Hantah. den dagen var så underbar på alla sätt jag var lycklig en hel dag med den bästa i världen går ju inte klaga över, men sen dagen efter så försvann allt och mitt liv gick åt helvete rent utsagt. Jag har vart hos kuratorn, jag slutade att äta och varenda minne som vi hade tillsammans fick mig att börja gråta. Jag orkar inte med det här längre, men jag kan inte få nog av dig för du betyder så mycket för  mig och jag kan inte sluta känna som jag gjorde eller som jag gör.

Jag kan inte lura mig själv genom att få mig att tro jag gillar någon annan eftersom jag fortfarande älskar dig och ingen annan och jag hatar mig själv för att jag inte kan sluta känns så här.

Det känns som att det är mitt fel att vi glider isär, eftersom du troligtvis vet hur jag känner men har försökt att inte låta det förstöra för oss och det tackar jag dig för men jag vet att du inte kommer orka låtsas för evigt och det kommer inte jag heller.

Min enda stora rädsla är att förlora dig och det vill jag absolut inte duär en oersättlig del av mitt liv som inte kan försvinna för då förlorar jag det som ger mig lusten att le igen.

Förlåt för det extremt depppiga inlägget men fan saker måste bara få komma ut, så här känner jag nu och det kommer ta en lång tid innan jag börjar gå vidare på riktigt.