La Vie

Jag får sån jävla nostalgi! Jag minns när jag var fem och satt utanför min brorsas rum och lyssnade på musiken som han dunkade i sin stereo. Varje gång den här låten kom upp så blev jag typ ledsen eller jag fick en lustig känsla i magen. När jag hörde den i skolan förra året igen så fick jag en flashback till den där mörka trappen och min brorsas uttryck när han gick ut genom sin dörr och såg mig sitta där o va helt stum och apatisk.

Jag älskar den, för den påminner mig om min barndom så jävla mycket och inte för texten utan för känslan som jag känner i min kropp när jag hör den. Den är utom denna värld.